Framtidsvisioner

Ett flertal samhällsstyrande organisationer har uttryckt intresse för rörelserikedom och uppmanar till användning av konceptet som kompass för lärande, hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa. Det finns även andra viktiga rekommendationer och riktlinjer för samhällsutveckling som rörelserikedom bör värderas utifrån.

 

UNESCO
Chefen för UNESCOs internationella utbildningsbyrå Yao Ydo satte rörelserikedom på den globala agendan genom att i en särskild publikation uttrycka ett starkt intresse för rörelserikedom som koncept för livslångt lärande och deltagande i samhället (Ydo, 2021). Han beskrev rörelserikedom som viktigt inte bara för att främja fysisk hälsa, men även för en ökad upplevelse av mening och glädje i människors vardagliga liv.
Physical literacy on the global agenda 

FN
Den 1 januari 2020 inkorporerades FNs Konvention om barnets rättigheter i svensk lag (Regeringskansliet, 2020). Enligt Konventionen ska konventionsstaterna bland annat tillförsäkra alla barns lika rätt till bästa möjliga hälsa, levnadsstandard och utbildning som till fullo möjliggör utveckling av barns fysiska förmåga (Barnkonventionen, 2018).
FNs Konvention om barnets rättigheter 

WHO
Världshälsoorganisationen förespråkar i sin Globala handlingsplan för fysisk aktivitet användning av rörelserikedom som en primär strategi för att skapa aktiva och hälsosamma samhällen (WHO, 2018).
Global action plan on physical activity 

Svensk Idrott
Idén med den svenska idrottsrörelsen är att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Svenska Riksidrottsförbundet beskriver också i sin strategiska plan (2017) att år 2025 ska alla få plats att idrotta utifrån sina villkor, oavsett ambition, ålder och könstillhörighet i en idrottsrörelse där utveckling av rörelseförståelse (rörelserikedom) är i centrum.
Strategisk plan för idrottsrörelsen 

Agenda 2030
Svenska Regeringskansliet har antagit FNs 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling (Regeringskansliet, 2015). Där är exempelvis mål 4 att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och att främja livslångt lärande för alla. Mål 10 beskriver värdet av ett jämlikt samhälle som bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av till exempel kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och härkomst. Mål 11 är att städer och samhällen ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara (ekologiskt, ekonomiskt och socialt).
FNs 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling 

Regionala utvecklingsstrategier 
Landets regioner har strategier, sk RUS, med övergripande hållbarhetsmål, inriktningar och prioriteringar för vägledning fram till år 2030.
”Västerbotten – en attraktiv region där olikheter skapar utvecklingskraft”>

Rörelserika skolvägar

Kolla in

Utvecklingsprogram
för nyskapare 2021

Kolla in

Om rörelserikedom – ny och mer info

Kolla in